Du läser här:

Bruksmuseum

Där Kolbäcksån har det bästa fallet i Surahammar anlade Axel Oxenstierna år 1637 en stångjärnshammare, dess föregångare var en kronohammare som låg där redan på 1500-talet.

Sophia Christina Lilliestierna fick äganderätten till bruket år 1726 efter en del processande och bruket var förfallet. Hon återupprättade kvaliten samt skaffade en ny järnstämpel, som var den tidens certifiering.  I nästan 100 år kom Skultuna och Surahammars bruk att höra ihop, 1746 övergick Surahammars bruk till brukspatron Peter Matiesen.

Stockholmsguldsmeden Erik Adolf Zethelius köpte bruket på exekutiv auktion år 1845 och då började brukets storhetstid. Han lät uppföra en ny verkstadsbyggnad som bland annat utrustades med två puddelugnar för järnets färskning, vilket var en modern metod. Ugnarna eldades med ved i stället för kol vilket är unikt för detta bruk.

Sonen Wilhelm startade tillverkningen av järnvägshjul och axlar år 1866, som skulle bli Surahammars största och mest kända produkt, tillverkningen fortgår än idag.

Bruksmuseet i Surahammar

Bruksmuseet i Surahammar


Museet rustades upp på 50-talet. Det är inrymt i verkstadslokalen från 1840-talet. Här kan man följa hela produktionskedjan från tackjärn till färdiga järnvägshjul. En del av utrustningen står kvar på ursprunglig plats.

Här finns även en vagnshall med patrons finvagn "Kupén" från 1900 och en likvagn. Loket Vaulunder med två vagnar som gick mellan Surahammar och Lisjö åren 1876-1926. De anställda på bruket fick åka med "på egen risk".

För bokning och guidning 0220 - 390 71.

Sidan publicerad av: Hans Klocker
, 2012-02-08 13:42
Surahammars kommun | Box 203 735 23 | Surahammar
Växel 0220-390 00 | Fax 0220-390 03 | E-post kommunen@surahammar.se