Du läser här:
- www.surahammar.se
- | Leva & Bo
- | Plan- & byggkontoret
- | Lov & byggande
Lov & byggande
Förändringar 2 maj 2011
En ny plan- och bygglag har gäller från och med den 2 maj 2011. En av förändringarna för hantering av bygglov är att vissa lämplighets-, tillgänglighets- och användbarhetsfrågor prövas i beslutet. Det innebär till exempel att den kommande byggnaden ska följa lagens krav.
Lov och anmälningsplikt
Bygglov krävs oftast för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar — som till exempel att inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För en- och tvåbostadshus finns det vissa undantag från kraven på bygglov. Detta gäller till exempel friggebodar, uteplatser och skärmtak. Utanför sammanhållen bebyggelse kan man även få göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader utan bygglov. Det finns även bestämmelser om krav på marklov, rivningslov med mera.
Bygglov för byggnader
Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller anpassats till. Bygglov krävs också för sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller att på annat sätt ändra byggnaden om dess yttre utseende påverkas avsevärt.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus
Bygglov krävs inte för att anordna en skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad, så kallad friggebod, i omedelbar närhet av bostadshuset. Om åtgärden sker närmare gränsen än 4,5 meter krävs dock berörda grannars medgivande.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus inom detaljplan
För en- och tvåbostadshus inom detaljplan behövs inte bygglov för att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus utom detaljplan
Utanför detaljplan krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad. Bygglov krävs inte heller för att uppföra en komplementbyggnad, mur eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset.
Tidsbegränsade bygglov och bygglov för ändamål av säsongskaraktär
Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om en sökande begär det. Den sökta åtgärden behöver då uppfylla de flesta, men inte alla, förutsättningar som krävs för bygglov. Byggnadsnämnden får dessutom lämna bygglov för en åtgärd av sådan säsongskaraktär att den upprepas under två eller flera år i följd. Åtgärden får då vidtas igen utan ny lovprövning.
Rivningslov
Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vissa byggnader kräver dock varken rivningslov eller anmälan.
Marklov
Schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar höjdläget kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning och skogsplantering. Olika regler gäller inom och utanför detaljplan och områdesbestämmelser.
Anmälningsplikt
En åtgärd som inte behöver lov kan kräva anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder kan vara rivning, ändring och tekniska installationer. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked.
Villkorsbesked
Den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära besked för att få veta om åtgärden kommer att omfattas av särskilda följdvillkor för att uppfylla de så kallade utformningskraven i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden är då skyldig att lämna ett villkorsbesked.
Ansökan om lov och förhandsbesked
Det är hos byggnadsnämnden i kommunen som man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs för att ansökan ska kunna handläggas och beslut fattas. För att underlätta handläggningen och för att ansökan ska få en säker prövning är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga.
Att göra en anmälan
Även om en åtgärd inte kräver lov kan den kräva anmälan och då får åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och byggnadsnämnden har lämnat startbesked. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla vissa grundläggande uppgifter.
Upplysnings- och underrättelseplikt samt samordning med miljöärenden
Vid handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i olika fall lämna upplysningar och underrättelser till sökanden, fastighetsägaren och miljönämnden.
Att höra grannar och andra berörda
Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig.
Tidsfrist för handläggning av lov och förhandsbesked
Ärenden om lov och förhandsbesked ska handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen inkommit till byggnadsnämnden. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor.
Prövning av bygglov inom detaljplan
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Dessutom ska ett antal andra krav i plan- och bygglagen uppfyllas.
Krav på planenligt utgångsläge
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Det brukar man kalla planenligt utgångsläge.
Krav på åtgärdens planenlighet
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att åtgärden stämmer överens med gällande detaljplan eller gällande områdesbestämmelser.
Liten avvikelse
Byggnadsnämnden har i ett beslut om bygglov en möjlighet att medge avvikelse från detaljplan om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. När avvikelsen berör en bredare allmänhet kan den dock sällan betraktas som liten. En ny avvikande åtgärd ska vid bedömningen av om avvikelsen är liten vägas samman med tidigare sådana åtgärder som godtagits av byggnadsnämnden.
Samlad bedömning av avvikelser från detaljplanebestämmelser och områdesbestämmelser
Bygglov får under vissa omständigheter ges för en åtgärd som avviker från detaljplanens bestämmelser eller områdesbestämmelser. Det samma gäller om fastigheten eller byggnadsverket där åtgärden ska ske avviker från dessa bestämmelser. För att avgöra om det är möjligt måste en samlad bedömning göras av alla avvikelser.
Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet
I ärenden om bygglov ska en byggnads tillgänglighet och användbarhet prövas. I plan- och bygglagen anges inte närmare hur detta ska prövas. I plan- och byggförordningen preciseras när kravet på hiss gäller. I plan- och byggförordningen anges även kraven på tillgänglighet och användbarhet för andra anläggningar än byggnader om dessa är bygglovpliktiga. I Boverkets byggregler, BBR framgår de krav som ställs på byggnader.
Villkor i lov och förhandsbesked
Förhandsbesked och beslut om lov får ges med villkor. Villkoren måste dock ha stöd i plan- och bygglagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Ett beslut om lov kan innehålla villkor som att en detaljplan och områdesbestämmelser ska vinna laga kraft eller att en gatukostnad ska betalas innan byggnadsarbeten får påbörjas. Ett förhandsbesked ska innehålla de villkor som behövs för den kommande bygglovsprövningen, till exempel att frågor om vatten och avlopp går att lösa.
Byggprocessen
Den nya byggprocessen innebär att det införs både nya moment och att reglerna utvidgas och förtydligas. Nya moment i processen är startbesked, arbetsplatsbesök och slutsamråd samt slutbesked för att byggnaden eller byggnadsverket ska få användas. Byggsamrådet ersätts med ett så kallat tekniskt samråd och kraven på kontrollplanen förtydligas.
Byggherrens ansvar
I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar och föreskrifter följs.
Kontrollansvariga och deras uppgifter
Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket ställer nya och högre krav på kompetensen. Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga i samband med byggande och rivning. Kontrollansvariga måste vara certifierade. Fram till utgången av år 2012 kan dock kommunen göra undantag från kravet på att den kontrollansvarige måste vara certifierad.
Certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga kontrollanter
Den kontrollansvarige och den sakkunnige som utför sakkunnigkontroll på begäran av byggnadsnämnden ska vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. För kontrollansvariga finns övergångsbestämmelser om kravet på certifiering fram till utgången av år 2012. De kontrollansvariga och sakkunnige ska ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämpliga för uppgifterna.
Tekniskt samråd
När ett lov har beviljats eller en anmälan har gjorts hålls ett tekniskt samråd hos byggnadsnämnden. Då går man igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt.
Byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd
Vid nybyggnad eller om- och tillbyggnad av bostäder krävs normalt en byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd. Byggherren ansvarar för att dessa finns om det krävs enligt lagen. Självbyggare är undantagna från kravet på byggfelsförsäkring.
Startbesked
En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har fattat ett beslut om startbesked.
Utstakning och lägeskontroll
Utstakning görs innan byggnadsarbetena påbörjas och innebär att läget av en byggnad eller anläggning märks ut på marken enligt bygglovsbeslutet. Även höjdsättning kan förekomma i samband med utstakning. Lägeskontroll görs som en kontroll av att byggnaden eller anläggningen hamnat på rätt ställe, precis som bygglovet anger.
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök är ett nytt moment i lagstiftningen. Vilka arbetsplatsbesök som ska göras och när dessa ska ske ska framgå av kontrollplanen. Arbetsplatsbesöket ska protokollföras av byggnadsnämnden, som också får ta ut en avgift för sin kontroll.
Kompletterande villkor
Byggnadsnämnden kan besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärder eller för kontroll, om sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Slutsamråd
När ett byggprojekt som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. Plan och bygglagen 10 kapitlet.
En ny plan- och bygglag har gäller från och med den 2 maj 2011. En av förändringarna för hantering av bygglov är att vissa lämplighets-, tillgänglighets- och användbarhetsfrågor prövas i beslutet. Det innebär till exempel att den kommande byggnaden ska följa lagens krav.
Lov och anmälningsplikt
Bygglov krävs oftast för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar — som till exempel att inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För en- och tvåbostadshus finns det vissa undantag från kraven på bygglov. Detta gäller till exempel friggebodar, uteplatser och skärmtak. Utanför sammanhållen bebyggelse kan man även få göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader utan bygglov. Det finns även bestämmelser om krav på marklov, rivningslov med mera.
Bygglov för byggnader
Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller anpassats till. Bygglov krävs också för sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller att på annat sätt ändra byggnaden om dess yttre utseende påverkas avsevärt.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus
Bygglov krävs inte för att anordna en skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad, så kallad friggebod, i omedelbar närhet av bostadshuset. Om åtgärden sker närmare gränsen än 4,5 meter krävs dock berörda grannars medgivande.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus inom detaljplan
För en- och tvåbostadshus inom detaljplan behövs inte bygglov för att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus utom detaljplan
Utanför detaljplan krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad. Bygglov krävs inte heller för att uppföra en komplementbyggnad, mur eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset.
Tidsbegränsade bygglov och bygglov för ändamål av säsongskaraktär
Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om en sökande begär det. Den sökta åtgärden behöver då uppfylla de flesta, men inte alla, förutsättningar som krävs för bygglov. Byggnadsnämnden får dessutom lämna bygglov för en åtgärd av sådan säsongskaraktär att den upprepas under två eller flera år i följd. Åtgärden får då vidtas igen utan ny lovprövning.
Rivningslov
Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vissa byggnader kräver dock varken rivningslov eller anmälan.
Marklov
Schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar höjdläget kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning och skogsplantering. Olika regler gäller inom och utanför detaljplan och områdesbestämmelser.
Anmälningsplikt
En åtgärd som inte behöver lov kan kräva anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder kan vara rivning, ändring och tekniska installationer. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked.
Villkorsbesked
Den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära besked för att få veta om åtgärden kommer att omfattas av särskilda följdvillkor för att uppfylla de så kallade utformningskraven i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden är då skyldig att lämna ett villkorsbesked.
Ansökan om lov och förhandsbesked
Det är hos byggnadsnämnden i kommunen som man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs för att ansökan ska kunna handläggas och beslut fattas. För att underlätta handläggningen och för att ansökan ska få en säker prövning är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga.
Att göra en anmälan
Även om en åtgärd inte kräver lov kan den kräva anmälan och då får åtgärden inte påbörjas förrän anmälan är gjord och byggnadsnämnden har lämnat startbesked. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla vissa grundläggande uppgifter.
Upplysnings- och underrättelseplikt samt samordning med miljöärenden
Vid handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i olika fall lämna upplysningar och underrättelser till sökanden, fastighetsägaren och miljönämnden.
Att höra grannar och andra berörda
Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig.
Tidsfrist för handläggning av lov och förhandsbesked
Ärenden om lov och förhandsbesked ska handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen inkommit till byggnadsnämnden. Tiden får förlängas en gång med högst tio veckor.
Prövning av bygglov inom detaljplan
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Dessutom ska ett antal andra krav i plan- och bygglagen uppfyllas.
Krav på planenligt utgångsläge
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att den fastighet och det byggnadsverk där åtgärden ska utföras, överensstämmer med gällande detaljplan. Det brukar man kalla planenligt utgångsläge.
Krav på åtgärdens planenlighet
När man ansöker om bygglov för en åtgärd, krävs det att åtgärden stämmer överens med gällande detaljplan eller gällande områdesbestämmelser.
Liten avvikelse
Byggnadsnämnden har i ett beslut om bygglov en möjlighet att medge avvikelse från detaljplan om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. När avvikelsen berör en bredare allmänhet kan den dock sällan betraktas som liten. En ny avvikande åtgärd ska vid bedömningen av om avvikelsen är liten vägas samman med tidigare sådana åtgärder som godtagits av byggnadsnämnden.
Samlad bedömning av avvikelser från detaljplanebestämmelser och områdesbestämmelser
Bygglov får under vissa omständigheter ges för en åtgärd som avviker från detaljplanens bestämmelser eller områdesbestämmelser. Det samma gäller om fastigheten eller byggnadsverket där åtgärden ska ske avviker från dessa bestämmelser. För att avgöra om det är möjligt måste en samlad bedömning göras av alla avvikelser.
Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet
I ärenden om bygglov ska en byggnads tillgänglighet och användbarhet prövas. I plan- och bygglagen anges inte närmare hur detta ska prövas. I plan- och byggförordningen preciseras när kravet på hiss gäller. I plan- och byggförordningen anges även kraven på tillgänglighet och användbarhet för andra anläggningar än byggnader om dessa är bygglovpliktiga. I Boverkets byggregler, BBR framgår de krav som ställs på byggnader.
Villkor i lov och förhandsbesked
Förhandsbesked och beslut om lov får ges med villkor. Villkoren måste dock ha stöd i plan- och bygglagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Ett beslut om lov kan innehålla villkor som att en detaljplan och områdesbestämmelser ska vinna laga kraft eller att en gatukostnad ska betalas innan byggnadsarbeten får påbörjas. Ett förhandsbesked ska innehålla de villkor som behövs för den kommande bygglovsprövningen, till exempel att frågor om vatten och avlopp går att lösa.
Byggprocessen
Den nya byggprocessen innebär att det införs både nya moment och att reglerna utvidgas och förtydligas. Nya moment i processen är startbesked, arbetsplatsbesök och slutsamråd samt slutbesked för att byggnaden eller byggnadsverket ska få användas. Byggsamrådet ersätts med ett så kallat tekniskt samråd och kraven på kontrollplanen förtydligas.
Byggherrens ansvar
I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar och föreskrifter följs.
Kontrollansvariga och deras uppgifter
Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket ställer nya och högre krav på kompetensen. Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga i samband med byggande och rivning. Kontrollansvariga måste vara certifierade. Fram till utgången av år 2012 kan dock kommunen göra undantag från kravet på att den kontrollansvarige måste vara certifierad.
Certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga kontrollanter
Den kontrollansvarige och den sakkunnige som utför sakkunnigkontroll på begäran av byggnadsnämnden ska vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. För kontrollansvariga finns övergångsbestämmelser om kravet på certifiering fram till utgången av år 2012. De kontrollansvariga och sakkunnige ska ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämpliga för uppgifterna.
Tekniskt samråd
När ett lov har beviljats eller en anmälan har gjorts hålls ett tekniskt samråd hos byggnadsnämnden. Då går man igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt.
Byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd
Vid nybyggnad eller om- och tillbyggnad av bostäder krävs normalt en byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd. Byggherren ansvarar för att dessa finns om det krävs enligt lagen. Självbyggare är undantagna från kravet på byggfelsförsäkring.
Startbesked
En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har fattat ett beslut om startbesked.
Utstakning och lägeskontroll
Utstakning görs innan byggnadsarbetena påbörjas och innebär att läget av en byggnad eller anläggning märks ut på marken enligt bygglovsbeslutet. Även höjdsättning kan förekomma i samband med utstakning. Lägeskontroll görs som en kontroll av att byggnaden eller anläggningen hamnat på rätt ställe, precis som bygglovet anger.
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök
Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök är ett nytt moment i lagstiftningen. Vilka arbetsplatsbesök som ska göras och när dessa ska ske ska framgå av kontrollplanen. Arbetsplatsbesöket ska protokollföras av byggnadsnämnden, som också får ta ut en avgift för sin kontroll.
Kompletterande villkor
Byggnadsnämnden kan besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärder eller för kontroll, om sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Slutsamråd
När ett byggprojekt som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. Plan och bygglagen 10 kapitlet.
Vi inom Plan o Bygg svarar gärna på dina frågor om vad som kräver bygglov. Du kan även läsa i de broschyrer och informationsblad som finns tillgängliga nedan:
Information om regler för byggande 
(pdf, 3 MB)
Plan- och bygglagen
Plan- och byggförordningen
Sidan publicerad av: Erik Munktell
, 2011-05-23 11:49
Surahammars kommun | Box 203 735 23 | Surahammar
Växel 0220-390 00 | Fax 0220-390 03 | E-post kommunen@surahammar.se