Cookies

På denna webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om cookies

Translate

Use Google translate to translate the web page. Kommunen takes no responsibility for the translations.

Lyssna

Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Börja lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa eller ändra volym.

Kontakt

Translate

Lyssna

Schenströmska & Tersmedenska herrgårdarna

Under 1700- och 1800-talet präglades Ramnäs bruk av två familjer, Schenström och Tersmeden. Familjen Schenström driver hamrarna på Kolbäcksåns västra strand och familjen Tersmeden driver hamrarna på östra stranden. De bygger varsin herrgård.

Tersmedenska herrgården

Två systerherrgårdar

Schenströmska herrgården uppfördes vid 1700-talets mitt av Magnus Schenström, Magnus och hans fru flyttar in i herrgården år 1762. Deras barn går bort i späd ålder och paret blir förkrossade. För att hjälpa andra barn startar paret ett barnhem i Västerås för behövande barn och de barnen kommer även till herrgården i omgångar och gör herrgården mer levande.

År 1767 avlider Jacob Tersmeden hastigt i giktfeber och lämnar hustru och 12 barn efter sig samt den stora bruksrörelsen, lån, arv och tämligen invecklade affärer. Magdalena Elisabet Söderhielm blir nu Brukspatronessa under 20 år. Hon hade redan god insyn i brukets drift och hade i praktiken redan drivit det själv under många år eftersom hennes man hade varit riksdagsman. Hon är en av de som driver Strömsholms kanals tillblivelse och hon tecknar andelar i det första kanalbolaget i Sverige som ensam kvinna bland alla de andra patronerna.

År 1787 avlider Brukspatronessan och sonen Per Reinhold Tersmeden blir brukspatron efter sin mors död. Efter en tid löser han ut sina syskon och år 1801 lägger han grunden till den Tersmedska herrgården i empirestil vid Kolbäcksåns östra strand. Den blev en av de första i Sverige med vatten- och avloppsledingar.

Efter auktionen på Schenströmska Herrgården 1834 lyckades Tersmedenska familjen äntligen förvärva samtliga smedjor och står nu som ensam ägare till bruken i Ramnäs och utvecklar Ramnäs till en av Sveriges ledande stångjärnsproducenter.

Den siste patron på Ramnäs, Adolf Tersmeden var mycket omtyckt liksom hans hustru, som själv gick till sjuka och nödställda för att hjälpa dem.

Då bruket såldes till Garpenberg AB år 1907 delade Adolf Tersmeden ut gratifikationer i form av bankböcker till alla bruksarbetare från herrgårdstrappan.

Garpenberg AB var bankrutt och förvärade Ramnäs bruk för att skövla skogen och uppskjuta katastrofen, efter tre år var alla tillgångar förbrukade och arbetslöshet följde. När Adolf Tersmeden fick höra om misären bland arbetarna i Ramnäs skickade han från Stockholm en järnvägsvagn med förnödenheter till arbetarhemmen helt anonymt.

Sidansvarig:

Senast uppdaterad: